I Harry Potter filmen pratar Harry med en orm. Ingen annan än Harry hör vad ormen säger än mindre kan de kommunicera med den. Men Harry kan. Han är nämligen något så ovanligt som en ormviskare.

Den som lever med en narcissist blir också en ormviskare. I relation med narcissisten utvecklas ett språk som omgivningen inte kan tyda.

Det en narcissist utsätter sina nära och kära för i en relation är subtilt. Det handlar ofta om en blick, en kökslucka som stängs lite för hårt eller en hejdå puss som inte blir av. Det handlar om det som inte sägs – det outtalade. Det är stämningen som hänger som ett regntungt moln över köksbordet. Vissa saker går inte att ta på. Än mindre förklara för en utomstående.

Visst kan du, om du förmår sortera upp det som händer, sätta ord på det här. Men det mesta går för narcissisten att svära sig fri från. Du inbillade dig, det var ingen särskild blick. Herregud, får man inte stänga köksluckan nu? Men oj vad känslig man kan vara över att man inte fick en puss hejdå då.

Det är svårt att få omgivningens förståelse för vad det är som pågår. Allt går att tolka välvilligt om man inte förstår att det handlar om ett upprepat mönster. Om man inte ser att enskilda händelser i sig bara utgör några få pusselbitar i en större helhet. Om man inte ser att den ene i relationen har som syfte att bryta ned den andre och göra ensamt anspråk på att få sin vilja igenom.

Narcissisten pratar det ordlösa språket och du förstår. Han har ju lärt dig allt han kan.

Du vet att allt det som händer innanför hemmets väggar är av betydelse. Du vet att saker inte bara händer av en slump. Allt sker av en anledning. I den narcissistiska relationen är en blick, en hårt stängd kökslucka och en glömd puss en signal. Det betyder att du på något vis gått över gränsen. Du straffas för något. Straffet kan fortsätta eller upphöra ganska direkt men i och med signalen vet du nu att du måste göra justeringar och anpassa dig mer för att situationen inte ska bli värre. Det har du lärt dig vid det här laget.

Det här har omgivningen som sagt svårt att förstå. Inte heller kan de förstå hur det som händer kan te sig så skrämmande för dig. De pratar nämligen inte det ordlösa språket. Du har blivit en ormviskare med de är inte det.

I sunda relationer säger man det man menar och gör det man sagt. Ord och handling går hand i hand.

När du kan, översätt det ordlösa språket för din omgivning men bli inte beroende av deras bekräftelse. Omgivningen kanske inte förstår mönstret trots att du översätter. Lita på magkänslan om vad som är rätt eller fel. Om omgivningen inte erbjuder stöd och magkänslan är svår att lita på sök dig till andra stöttande omgivningar, t.ex en psykolog eller en kurator.

När du kan, sätt ord på det du upplever.

Om du kan, avsäg dig den tilldelade rollen som ormviskare. Sluta svara upp till det ordlösa språket. Om det inte har uttalats finns det inte. Om det inte sägs kan du inte veta. Om det inte uttalats har du inga skyldigheter. Vem kan kräva att du ska agera tankeläsare?

Men framförallt:

Om du kan, se till att röra dig bort från relationer där det ordlösa språket råder såtillvida det inte handlar om ömhetsbedyrelser och kärlek.