Inlägg innehåller reklam och samarbete för egna produkter
Att växa upp med en narcissistisk förälder kan vara att leva i skuggan av någon som ständigt kräver uppmärksamhet, bekräftelse och underkastelse. Barn till narcissistiska föräldrar kan ofta känna sig som marionetter i en teater där deras egen identitet och behov blir övertrumfade av förälderns egocentriska världsbild. För dessa barn blir det en ständig kamp att hitta sin egen röst och plats i tillvaron. Att växa upp med en narcissistisk förälder kan också innebära att konstant anpassa sig till förälderns skiftande humör och behov. Barnet – och så småningom det vuxna barnet – blir expert på att läsa av stämningar och agera som en kameleont för att undvika konflikter eller för att säkra upp ögonblick av lugn. Läs Karolinas intervju hur det kan vara och kännas att leva med en narcissistisk mamma.
”Det har varit mycket gaslighting och lögner…”
Namn i denna intervju är fingerade i syfte att skydda dem berättelsen handlar om, i vissa fall har även detaljer ändrats i samma syfte.
Gaslighting är en manipulativ taktik där en person försöker få någon annan att ifrågasätta sin egen verklighetsuppfattning, minnesbild eller förnuft. Det kan vara genom att förneka händelser, vända på situationer eller ge intrycket av att offret överdriver.
Karolina är en 51 årig kvinna som bor i södra Sverige. Hon är sedan många år lyckligt gift
och hon och hennes man har idag två barn som idag är tonåringar. Som femåring kom
Karolina till Sverige från Östeuropa med sin mamma och syskon. Karolinas far stannade kvar i hemlandet. Relationen till modern har alltid varit speciell.
”Vi saknade aldrig kläder eller mat men bekräftelsen och närheten av en mamma som brydde sig var knapp. Jag och min syster behandlades alltid väldigt olikt min bror. Vi fick väldigt tidigt hjälpa till med tvätt, strykning, städning, måla fasader, rensa i trädgårdslandet med mera medans vår bror behandlades som en ”pojke”. Kommer ihåg att det alltid skulle vara perfekt städat hemma och kläderna i garderoben skulle vara prydligt hopvikta. Mamma kunde komma hem efter jobbet och inspektera min och min systers garderob, tyckte hon inte om det hon såg så rev hon ut hela garderoben och vi fick vika om kläderna tills hon var nöjd. Vi kallade denna övningen ”helikopterövning”. Det var bara min syster och jag som blev utsatta för detta.”
Karolina berättar att hennes mamma dejtade många män under hennes uppväxt.
”När jag var tolv träffade hon en man genom en granne. Mannens mamma bodde i samma
trappuppgång som vi och mamma och han började att umgås. Efter ett tag hade mamma och hennes nya kille bestämt att vi skulle flytta till honom. Ett hus på landet på annan ort. Kommer ihåg att jag var helt förtvivlad över att behöva lämna mina kompisar och flytta till en ny ort. Kommer också ihåg att jag var mer hos mina kompisar på helgerna än hemma. Jag tyckte om deras familjer och hur de satt och åt middag tillsammans på kvällarna. Hur som, efter att jag slutat sexan flyttade vi in hos honom. Kan inget annat än att säga att han är en snäll människa och körde oss runt för att träffa nya kompisar. Min bror hade precis slutat nian och valde att gå på gymnasiet på annan ort, så då var det bara jag och min syster kvar. När jag var tretton år kom vår lillasyster till världen och mamma och den här mannen gifte sig så småningom. Han adopterade oss andra tre barn efter ett tag.”
När Karolina gick på gymnasiet gick flytten med den nya familjekonstellationen till ett litet
samhälle.
”Jag gick på gymnasiet, min syster hade valt gymnasiet på annan ort och mamma hade fullt
upp med vår lillasyster. Kommer ihåg att vår adoptivpappa inte hade mycket att säga till om där hemma för mamma bestämde allt. De kunde bråka och då pratade hon inte med honom på fler dagar. De skiljde sig några år efter det.”
Under gymnasietiden kände sig Karolina osynlig. Hon visste vad hon skulle göra av sitt liv och bestämde sig för att åka utomlands. Det blev ett år i USA och sedan sex år i Italien. När Karolina kom hem till Sverige började hon på högskola och under den tiden träffade hon sin nuvarande man. Efter två år tillsammans kom det första barnet och i samband med det flyttade de till hus.
”Mamma hade jag inte så mycket kontakt med och hon var sällan hemma hos oss för att träffa barnbarnen. Vi åkte mest till henne. Jag och min man byggde upp ett företag och det gick bra så det blev investeringar i hus utomlands. Min mamma som på äldre dagar fått reumatism såg det som en bra deal för henne att vara borta längre perioder när det var kallt här hemma. Det gick upp och ner i vår relation och jag var förlåtande gång på gång fastän hon behandlade mig illa. Min man sa till mig hela tiden att inte låta mig styras av henne. Efter en av hennes perioder utomlands brast det för mig då hon tog sig friheter att bjuda in fler bekanta till vårt hus utan att fråga oss först. De bodde helt gratis. Hon använde mina kläder som jag hade i ett förråd där, hon gick igenom alla våra personliga saker så då sa jag stopp. Telefonsamtalen till henne blev allt glesare.”
Karolina beklagar att det tog lång tid att inse att mammans beteende inte var normalt. Men i efterhand kan hon se vad som orsakade tvivel.
”Det har varit mycket gaslighting och lögner. Hon kunde säga saker till mig som hon sen inte ville erkänna. Jag trodde att det kanske var jag som överdrev eller misstolkat saker. Hon baktalade alla, mig, min man och mina systrar och deras män. När jag konfronterade henne så började hon att gråta och säga att allt hon gjort var för oss barn. Fick väldigt ofta dåligt samvete och bad alltid om ursäkt. Hon brukade också använda sig av ”tysta leken” som jag kallar det vet jag nu att det var ett sätt att straffa mig. Det slutade alltid att jag fick ringa upp henne för att se hur hon mådde. Hon rotade runt bland personliga ägodelar, och då menar jag allt från dokument till troslådan.”
Utåt sett är Karolinas mamma varm och sympatisk och hon drar sig inte för att fånga andra människors sympatier genom att iklä sig rollen av att vara ett offer.
”Hon är alltid övertrevlig mot andra och verkar så varm och sympatisk. Hon skaffade en ny kille för ca sju år sedan och mot den mannens familj är hon alltid övertrevlig och pratade ofta om dem för mig hur underbara hans barn och hans mamma var. I vårt hus utomlands bjuder hon in min mans och mina vänner på middag och behandlar dem som om hon känt dem i all evighet. Sammantaget, väldigt charmerande och supertrevlig i början och sen kommer skitsnacket om personerna efter. När hon träffar nya människor berättar hon alltid om hur tufft hennes liv varit. Hur svårt hon haft det, hur hon har kämpat och vilka vidriga män hon träffat. Hon är inte så utåtagerande, alltså skrytig utan, det är mer att hon sätter på sig en offerkofta. Jag kommer särskilt ihåg en gång då hon bodde en tid hos min syster som på den tiden bodde på landet. Hon ringde mig och frågade om hon kunde bo hos oss ett tag för min syster och hennes man hade betett sig så illa mot henne. Hon sa att hon hade behövt göra allt hos dem. Laga mat, bära in ved, tvätta stryka och så vidare. För ingen gjorde ju något hos min syster förutom min mamma. Jag gick så klart på det och tog hem henne. Tyckte synd om henne, bokade in tider för ansiktsbehandlingar till henne så hon kunde ta det lugnt. Det visade ju sig senare att det hon sagt verkligen inte stämde! Tvärtom hade min syster sagt till henne att hon skulle ta det lugnt och inte göra något.”
Andra i familjen har också farit illa av mammans beteende.
”Vi systrar har mått jättedåligt och inte vågat tala om för varandra hur vi ser på mamma. Det är bara cirka 1,5 år sedan vi började öppna upp oss inför varandra. Alla har mått dåligt när hon kommit och besökt våra hem då hon går igenom hela huset och inspekterar. Hon stuvar om saker som hon vill ha det. Gräver om grönsakslandet för att hon tycker man satt potatisen fel och annat. Min syster brukar säga att när mamma varit hemma hos dem måste hon gå och duscha för att tvätta bort mamma. Min bror är däremot helt på mammas sida. Så fort vi tar en konfrontation med henne ringer hon honom som i sin tur ringer oss och skäller ut oss för att vi behandlat mamma illa.”
När Karolina eller systern försökt att hävda sina egna behov blir mamman sur och förolämpad och fryser dem ute eller smutskastar dem.
”Jag har lärt mig nu att inte gå in på detaljer och att inte vara tillgänglig för hennes behov. Nu berättar inget personlig eftersom jag inte vet vad hon gör med informationen. Har också lärt mig att inte gå i konflikt eller ta upp problem med henne.”
Karolinas man var den som först fick upp ögonen hur hennes mamma spelade ut syskonen mot varandra och såg att mamman alltid sökte sig till den som var mest sårbar för hennes spel.
”Min man har haft en ängels tålamod med hela situationen och inte velat såra mig genom att säga att jag bara ska be min mamma dra åt helvete. Vi pratar oerhört mycket om detta och mina känslor kring detta så han har varit ett enormt stöd.”
Det som har varit svårast att smälta för Karolina var beskedet hon fick i höstas.
”Genom ett DNA fick jag och en av mina systrar reda på att vi endast var halvsystrar. Vi
bestämde oss för att konfrontera mamma och hon berättade då lugnt att hon haft en affär med en annan man mellan min bror och min yngsta syster. När hon fick reda på att hon var gravid visste hon inte om det var min brors/systers pappa som var far eller om det var min biologiska far, så hon var orolig. Hon kommer ihåg detaljer från den här relationen men säger att hon inte minns namnet på mannen och ifrågasätter varför jag vill ha reda på detta. Hon sa också att hon skulle göra allt för att hjälpa mig efter mitt sökande. När jag meddelar min bror får jag en utskällning av att jag behandlar mamma illa. Varför ska jag utsätta henne för detta nu när hon är gammal, fattar jag inte att jag sårar henne?”
Karolina har sökt efter svar på egen hand men hittills gått bet i sina efterforskningar.
”Jag säger till henne att det faktiskt är min rättighet att få reda på vem han är och att jag
bestämmer vad jag vill göra med den här informationen. Hon väljer då att avsluta kontakten med mig och blockar mig på sociala medier. Jag tror att eftersom det är en mamma /dotter relation gör det ännu svårare att ta in. Ännu svårare att acceptera och bryta helt, för det är det jag gjort. Svårt att förstå hur hon kan tycka att jag har gjort fel här genom att begära information som jag har rätt till.”
Stödet från maken har varit otroligt värdefullt för Karolina.
”Det har känts omöjligt att ta upp det här med mina vänner, syskon eller andra släktingar. Har inte vetat var de står i frågan. När jag väl har tagit upp det, vilket har varit väldigt jobbigt för mig eftersom jag hela tiden tänkt att det kanske bara är jag som överreagerar, är det fler som reagerar och fler som förstår. När jag tog upp det med min barndomsvän var hon inte alls förvånad, snarare tvärtom. Hon kom ihåg när vi var tonåringar och skulle iväg men jag fick inte följa med förrän jag gjort mina sysslor. Sådana saker har jag förträngt och säkert mycket mer, vilket kanske är bra då jag inte vet hur jag skulle vara som människa om allt kom upp igen. Så jag vill inte veta. Mina systrar är också väldigt stöttande och min mellansyster har gått i terapi i fler år.”
Karolinas råd och tips till dig som misstänker att du har en familjemedlem som är
narcissistisk:
Försök att skriva ner sådant som du tycker är konstigt beteende eller konstiga
kommentarer under en viss period.
Skriv ner hur du har reagerat och hur din familjemedlem reagerat. Analysera ur ett
objektivt perspektiv om det är ett friskt beteende. Kommer du fram till att det ej är en
hälsosam relation så stäng dörren… för alltid! De kommer alltid komma med någon
snyfthistoria som får dig att få dåligt samvete, och då börjar man om på ruta ett.
Har länge skrivit ner de konversationer jag haft med min mamma för att läsa om det så
att jag inte tycker jag överreagerar eller är konstig. För hon berättar ju aldrig som det
verkligen har varit.
Våga säga nej även om du får dåligt samvete. Var observant på ovanliga kommentarer,
ovanliga beteenden och notera det. Tänk utifrån ditt eget/din familjs perspektiv.
När man läser om narcissister tror man att det är en pojkvän/ flickvän/chef etc. För
mig har det varit oerhört svårt att inse att det kan vara din förälder som du ska ha ett
nära band med, som ska lära dig allt i livet, som ska stötta dig under uppväxten,
uppmuntra dig. Inte trycka ner dig och få dig att känna dig värdelös, att du gör allt
fel…
Lyft dig själv! Det är inte ditt fel. Du har bara ställt upp och fått skit tillbaka. Man
måste säga till sig själv varje dag att man är bra som man är, man duger och man är
älskad.
Reklam och samarbete för egna produkter
Är du i en destruktiv relation? Har du barn med en narcissist? De här böckerna kan ge dig information, kunskap och råd:
Resan ur den destruktiva relationen
Resan ur den destruktiva relationen är en kompakt guide skriven till till dig som befinner dig mitt uppe i en destruktiv relation och som känner att det är ett för stort steg att lämna relation. Boken är också skriven till dig som stöttar någon som är i en destruktiv relation och som vill vara ett stöd för denne i processen att lämna.
Vad innehåller boken?
Lättillgänglig fakta om den speciella dynamiken i destruktiva relationer.
Inspirende personliga berättelser som ger inblick i att leva i och lämna en destruktiv relation.
Förändringsprocessens roll i att lämna.
Personliga berättelser om att vara ett stöd för någon som lever i en destruktiv relation.
Intervjuer med verksamheter som arbetar med våldsutsatta.
Råd, tips och förslag på hur du kan stötta dig själv eller någon annan – i personens egna takt.
Boken hittas i näthandeln. Exempelvis hittar du boken för direkt nedladdning (e-bok) och i fysisk form här: https://www.bod.se/bokshop/resan-ur-den-destruktiva-relationen-alicia-lundberg-9789180805308
Just nu säljs e-boken till ett extra förmånligt pris, missa inte det!
https://bokshop.bod.se/resan-ur-den-destruktiva-relationen-alicia-lundberg-9789180805308
Alternativt här:https://www.adlibris.com/se/bok/resan-ur-den-destruktiva-relationen-9789180804363
Perfekt på ytan, defekt inuti
Perfekt på ytan, defekt inuti ger dig verktyg och strategier för att hantera relationen med en narcissistisk medförälder och skydda dig själv och era eventuella barn. Genom bokens många beskrivningar får du möjlighet att känna igen din egen livssituation. Lättillgängliga fakta varvas med handfasta råd kring hur du kan hantera olika situationer och svårigheter som relationen och föräldraskapet med en narcissist medför.
Den här boken visar att du inte är ensam i din kamp och att det lönar sig att kämpa för belöningen – en högre livskvalitet.
– Monica Emanell, leg. psykolog
Såhär säger några av bokens läsare om boken:
🌿 En väldigt bra och upplysande bok. Det är tydligt att personen som har skrivit boken besitter gedigna kunskaper i ämnet. I boken går författaren på djupet med denna problematik. Kunskap är makt, och det får man verkligen. Författaren angriper ämnet med det allvar som krävs och erbjuder inga snabba lösningar. En mycket viktig bok för alla som är medföräldrar men även alla andra som kommer i kontakt med narcissism!
🌿 Det här är den ultimata handboken för alla som har en narcissist i familjen att handskas med och för den som vill öka sin livskvalitét.
🌿 Så himla bra. Den sätter ord på allt jag upplevt.
Boken hittas i näthandeln och finns som fysisk bok och e-bok exempelvis här: https://www.bokus.com/bok/9789198403862/perfekt-pa-ytan-defekt-inuti-hantera-vardag-och- familjeliv-med-en-narcissist/
Giftiga relationer 