Har du någon gång sett ett litet barn få ett raseriutbrott ena stunden bara för att i nästa vara hur nöjd som helst? Kanske sitter barnet där efter att ha skrikit, gråtit och fäktats på golvet och leker med sitt lego, ritar på en teckning eller sitter uppkrupen i mammas knä och lugnar ner sig.
Narcissistens känsloliv är moget till samma nivå som ett litet barns känsloliv är.
Känner du igen dig i situationen att narcissisten i ena stunden kan var flyförbannad och röra upp himmel och jord. Och i nästa stund stå och laga din favoritmat och kyssa dig i nacken och dra dig mot sovrummet.
Förvirrande? Absolut.
Skapar det ett ifrågasättande om du missförstått någon viktig del? Absolut.
Lätt att tro att det handlar om ordlös kommunikation och tolka in att det här är hans sätt att säga förlåt? Absolut.
Det är det inte.
Narcissisten reagerar på sitt omogna känsloliv. Vad det nu än var som startade hans utbrott; något verkligt upprörande eller imaginärt upprörande som att du är emot eller konspirerar mot honom t.ex oavsett vilket så reagerar narcissisten på sina känslor. När känslan väl är över då är den uppblossade konflikten eller situationen över, för den här gången, och narcissisten återgår till buisiness as usual. Inget blir någonsin utrett med en narcissist.
Låt säga att han drar dig mot sovrumsdörren men du stannar upp.
Du: ”Du, vad var det egentligen som hände igår”?
Han: ”Vad då”?
Du: ”Men du hade väl inte behövt bli så arg så att du lämnade min systerson Jonatans kalas. Alla undrade ju vad det var som hände egentligen och Jonatan blev ledsen”.
Redan nu är du ute på hal is. Du har redan begått en dödssynd i narcissistens värld genom att säga att han gjort fel.
Han: ”Ska du börja nu igen”?
Du: ”Men vaddå börja nu igen”?
Han: ”Alltså du är helt otrolig! Här står jag och lagar din favoriträtt och beter mig som den värsta toffeln för din skull och du kan bara inte släppa taget och sluta tjata eller hur? Jag borde inte ens prata med dig men jag gör det och vet du varför? För att jag älskar dig”!
Pang, träff i solarplexus. Nu är fokus helt plötsligt vänt mot dig och ditt dåliga beteende när det bara för en sekund sen var solklart att han borde be om ursäkt för sitt uppträdande igår på Jonatans kalas. Men du ger dig inte, du tänker inte låta honom komma undan från brottsplatsen så lätt.
Du: ”Men vad menar du nu? På vilket sätt bör jag be dig om ursäkt”?
Han: ”Hade du varit normalt funtad hade jag inte behövt säga det. Herregud”. Han gör en dramatisk paus för att understryka det absurda i att du inte självmant förstår vad du borde be om ursäkt för. ”Fattar du inte att du borde ha lämnat kalaset. Du visar så jävla öppet att du inte är lojal mot mig. Du ger din syrra och hennes man bara ytterligare anledning att skratta bakom min rygg. Fy fan”. Han går in i sovrummet och smäller igen dörren i ansiktet på dig.
Du står utanför sovrumsdörren. Självtvivel, ilska och förvirring river och sliter i kroppen på dig. Kanske står du inte ut med dina känslor och gör allt vad du kan för att bli sams. Du förklarar på alla upptänkliga sätt du kan komma på att du är lojal och att du inte följde efter honom för att att förlöjliga honom. Du förstår att det inte är läge att avkräva en ursäkt om ni ska bli sams. Att han lämnade Jonatans kalas är väl inget ni ska kasta bort hela relationen för, eller?
Eller också kanske du inte ger dig och diskussionen fortsätter. Den kan pågå i dagar, veckor eller år. Narcissisten är experter på evighetsdiskussioner och även när du tror att ni lagt något bakom er så kan samma gräl tas upp vid ett senare tillfälle. Alltid i syfte att kasta något i ansiktet på dig.
Så vad vinner narcissisten på det här beteendet? Låt oss ta en titt på brottsplatsen som gräl som sådana här är.
- Narcissisten kommer undan med dåligt beteende utan att behöva be om ursäkt för det
- Du får bära skulden för den uppkomna situationen eller efterdyningarna av den medan hans alter ego (det falska jaget som han skapar och som aldrig har fel) går fri ur situationen
Ännu en gång har narcissistens falska jag vunnit på bekostnad av dig.