Med en narcissist kan pulsen kan ha slutat slå och relationen vara dödförklarad – bara för att uppstå från tomma intet.

Hur då och varför då?

Låt säga att du och narcissisten skildes åt som ovänner. Du satte äntligen en gräns i er relation och narcissisten gillade det inte. Er kontakt bröts och den här gången var du inställd på att det mycket väl kunde vara för gott. Det var ett pris du var beredd att betala. Vid det här laget hade du fått nog av de intriger och spel som hörde relationen till. Tiden gick. Det gick veckor, månader, ja till och med år. Vid det här laget var du helt säker på att han eller hon var ute ur ditt liv. Men så hände något. En gemensam vän till er dog.

På begravningen befinner sig narcissisten. Ni byter några artighetsfraser, inte mycket mer än så. Du tänker att det ändå var trevligt att ses, trots allt.

Du tänker inte så mycket mer på detta förrän ett par dagar senare när du får en vänförfrågan på Facebook från personen i fråga. Du tvekar. Tankarna snurrar. Varför? Ska du avböja? Samtidigt vill du inte vara otrevlig. Och den kan väl inte skada, eller hur? Ni hade ju trots allt en relation en gång i tiden. Vad gör väl en vänförfrågan på Facebook. Så du accepterar förfrågan. Efter ytterligare ett par dagar kommer ett meddelande. Personen skriver vad som pågår i sitt liv. Det är ett väldigt trevligt meddelande. Du svarar. Det dröjer inte länge förrän personen föreslår att ni ska ses. Okej då tänker du. Vid det här laget har du nämligen börjat uppskatta era små meddelanden till varandra. Den här personen tycks ha mognat. Härifrån dröjer det inte länge förrän ni börjar umgås igen.

Till en början är det riktigt kul men det dröjer inte länge förrän ni har fallit in i ert gamla mönster igen. Samma mönster som du vantrivdes i sist. Du är tillbaka på ruta ett och minus. Du som lovat dig själv att aldrig gå in i samma roll i en relation igen. Du förbannar dig själv. Hur kunde du gå på samma nit igen?

Såhär gör narcissister. En relation är i regel aldrig helt död. I narcissistens värld kan man gå från noll till hundra – det är inget konstigt. Narcissisten har inget behov att att prata ut om det som varit. För en narcissist är en relation inte som för oss andra, ett givande och tagande där tillit är själva grunden. Narcissisten ser, omedvetet, andra människor som energikällor. Om det finns potentiell energi att hämta hos en annan person (gammal eller ny bekantskap spelar ingen som helst roll) så är en ”relation” i narcissistens värld fullt möjlig.

Någonstans längs med vägen är det lätt att man som motpart gör antaganden när narcissisten dyker upp såhär som gubben i lådan. I själva verket skulle jag kalla dessa antaganden för tankevurpor eftersom de utgår från normen för relationer men som du nu vet alltså inte är applicerbara på en narcissist. Man tänker:

• Bara det faktum att den här personen hör av sig till mig måste ju innebära han eller hon ångrar sig, innerst inne
• Att han eller hon uppenbarligen vill lägga ner stridsyxan, annars hör man ju inte av sig. Bara en dåre skulle göra likadant igen.
• Alla kan förändras, även den här personen. Jag ska inte vara så snabb att döma.

Det är inget fel med ”hellre fria än fälla” tankesättet men om du har att göra med en narcissist behöver du veta att samma uppsättning av regler som finns i andra relationer inte gäller här. I den relationen är det helt enkelt andra regler som gäller och då landar antaganden lätt snett.