Faserna i resan mot det friska

Att förstå narcissistens problematik och dynamiken i narcissistens relationer är omvälvande kunskap. För många leder den nya kunskapen till att man finner sig själv stå inför stora förändringar.

Även om vi alla reagerar olika på förändringar så följer ofta en förändringsresa några givna faser.

Förändringensresans olika faser:

Chock. Under chockfasen är förnekelse och tvivel vanligt. Tankar som ”det gäller inte mig” kan dyka upp.

Reaktion. Ilska, oro och apati är vanliga reaktioner på förändringen under den här fasen.

Bearbetning. Den nya kunskapen, insikten och erfarenheterna tas in och bearbetas. Vi sörjer över vår situation.

Nyorienteringsfas. I nyorienterinsgsfasen får vi mark under fötterna igen. I den här fasen hittar vi acceptans. Vi förhandlar med förändringen vi står inför och ställer oss frågor. Vi går också igenom en omställning där vi sätter upp nya mål för oss själva. Slutligen blir vi redo att ta oss an vår nya situation.

Om vi kommer igenom faserna och inte fastnar i någon del av processen så förflyttas fokus från oss själva och narcissisten till den yttre verkligheten. I nyorienteringsfasen deltar vi själva i förändringen, vi kanske till och med är med är dem som driver förändringen. Från den här platsen är vi redo att möta det som kommer i vår väg, vad det än må vara.

Nyorienteringsfasen är en position som inte rymmer lika mycket av den vanmakt och hopplöshet som annars typiskt präglar narcissistens relationer. Det är så mycket du i relation till en narcissist inte har makt över och kan förändra men från den här positionen ligger fokus på det vi faktiskt kan påverka.

Genom att ständigt ha fokus på det du kan påverka och släppa det du inte rår över tillåts inte vanmakten få samma grepp om ditt liv som det annars lätt får. Det här gör det också lättare att se vilka alternativ som står till buds i given situation.

Det här är förstås lättare sagt en gjort att komma till en plats där man tar över rodret över sitt eget liv. Det är en resa att komma dit. En resa där du ofta behöver ha gått igenom chocken, reaktionerna och bearbetningen på vägen och det ska sägas att det inte alltid är linjärt. Även efter att du tagit kontrollen över ditt liv igen så kan du kastas tillbaka i faserna och bearbetning pågår ofta parallellt med att du söker nya vägar för dig själv men i stora drag – det är en resa att komma till en plats där vi accepterar det vi inte kan förändra (vi behöver inte gilla det för att acceptera att det är som det är) och jobbar med det vi har till buds. Ofta behöver man hjälp på vägen.

Ett råd för den som just startat sin resa eller befinner sig på den men tycker sig ha kört fast är därför att söka sig till en psykolog eller en kvinno eller mansjour – det viktiga är att det är någon som förstår mönstret i dysfunktionella relationer. Man behöver få spegling i det som sker och en hand att hålla i medan man rör sig bort från det destruktiva och mot det friska.